Lösningen på en stor del av trafiksäkerhetsproblemen

Ovan ser ni en så kallad 2+1-väg. 2+1-vägen är en motorvägsliknande väg och det har tydligen kunnat konstateras att risken för en allvarlig olycka är cirka 80% mindre på en sådan väg än en icke mötesskild väg med samma bredd.

Jag tycker visserligen att man borde ha försett dessa vägar med riktigt kraftiga mitträcken som kunnat hantera tunga fordon. De så kallade vajerräckena är givetvis mycket bättre än ingenting, men understundom kan en personbil lyckas forcera ett vajerräcke och att forcera ett vajerräcke med tung lastbil är, som man säger, peanuts.

Det är också sant att det uppstår en förhöjd olycksrisk där ett tvåfiligt parti löper samman till ett enfiligt parti, men givet de ekonomiska ramarna är det ur trafiksäkerhetssynpunkt mycket ändamålsenligt att bygga om en icke mötesskild väg till en mötesskild. Jag menar dessutom att man borde bygga om smalare icke mötesskilda vägar till mötesskilda 1+1-vägar med mitträcken. Hamnar bakom en lastbil får man helt enkelt finna sig i det.

Däremot har jag stor förståelse för uppfattningen att det är störande att inte kunna köra om långsamgående fordon. Jag menar att en tänkbar lösning på problemet är att på sikt förklara alla mötesskilda vägar, som inte får förklaras för motorväg, för motortrafikled. Strängt taget finns utifrån trafikförordningen 10 kap 7 § inga hinder för att förklara en mötesfri väg, som får förklaras för motortrafikled, för motorväg. Samtidigt måste det anses att en sådan väg är en väg vars körbanor inte skiljs åt med skiljeremsa och eftersom det följer av trafikförordningen 9 kap 2 § att alla de regler som gäller på en motorväg måste vara tillämpliga på en motorväg och skiljeremsa saknas måste en sådan väg rimligen anses böra förklaras för motortrafikled.

Här finns ytterligare ett problem om man vill bygga ett större nät av "andra klassens motorvägar" och problemet är att det får anses följa av trafikförordningen 9 kap 1 § 2 p att en motorväg liksom en motortrafikled måste ha anspråksfullt utformade anslutningar som möjliggör att man kör upp på själva huvudkörbanan med samma fart som är tillåten på huvudkörbanan.

Här menar jag att man borde sänka kraven för motortrafikleder och nöja sig med att mötesfria motortrafikleders anslutningar kunde vara korsningar.

Vidare förutsätter detta att man ändrar bestämmelserna i trafikförordningen angående var man får köra in på en motortrafikled. Vidtas de föreslagna förändringarna har vi skapat ett utmärkt rättsligt ramverk kring "andra klassens motorvägar". Dessutom skulle de föreslagna förändringarna medföra att svensk rätt i högre grad skulle ansluta sig till tysk rätt, vilket skulle underlätta för internationell trafik. Dessutom anser jag att endast 70, eller kanske 80 km/h skulle tillåtas i anslutning till att långsamgående trafik med väjningsplikt skulle slussas in på själva huvudkörbanan.

I övrigt kunde man utan vidare tillåta 120 km/h på denna typ av motorvägsliknande vägar.