NTF:s dumheter
Det är ganska intressant att läsa NTF:s redogörelser för trafikolyckor. Hela tiden och med dårens envishet påpekas att lägre hastighetsbegränsning troligen sett till att olyckan åtminstone inte fått dödlig utgång.
Samtidigt, och detta förtjänar ett erkännande, påpekas inte sällan att mitträcken förmodligen kunnat rädda de omkomna. Jag menar att det är uppenbart att huvuddelen av de olyckor man kan läsa om på NTF:s sida kunnat undvikas med hjälp av möteseparering, medan det är högst tveksamt om lägre hastighetsbegräsning åstadkommit någon förändring alls. När två fordon frontalkolliderar handlar det om så oerhörda krafter att redan oändligt mycket mindre våldsamma krafter är dödande. Alltså skulle folk ha dödats även om hastigheten varit betydligt lägre. Det avgörande är faktiskt att skilja körriktningarna åt.
Här skulle jag vilja ge ett litet exempel på NTF:s tossigheter:
"24 maj fick en personbil på Lv 1544 i Tomelilla kommunsladd och körde över motsatt körbana och kolliderade med ett träd. Föraren omkom. Med en lägre hastighetsgräns eller ett mer förlåtande sidområde hade föraren sannolikt överlevt. "
Jaha, är det inte uppenbart att ett vajerräcke effektivt sett till att fordonet aldrig kommit över i motsatt körbana och att sladden förmodligen slutat med lindriga plåtskador om det funnits ett mitträcke?
Dessutom är det visserligen sant att vägar, som inte är motorvägar, i allmänhet är illa lämpade för höga farter, men det är också sant att hastighetsbegränsningar och fartkameror bland annat leder till att fler slår på farthållaren och på så sätt passiviseras. Fartkamerorna medför också att det bildas farliga klungor.
På sämre vägar menar jag att man skulle kunna införa en generell bestämmelse som sade att upp till 110 km/h är tillåtet, men att under inga omständigheter ens 70 km/h får överträdas vid möte. Rekommenderad högsta hastighet kunde vara 90 km/h och hastigheter överstgande 90 km/h skulle endast medges i de fall detta helt uppenbart inte medförde någon fara för trafiksäkerheten. 110 km/h skulle vara den övre gränsen.
I så fall skulle förarna smidigt kunna anpassa hastigheten och inte behöva fästa onödigt stor uppmärksamhet vid fordonets exakta fart, samtidigt som hastighetsbegränsningen vore tämligen låg vid möte. I takt med att vägar byggs ut till att bli mötesfria kommer dessutom denna stränga bestämmelse att slopas "av sig själv". Vad gäller fartkamerorna skulle dessa inte längre störa trafiken av det skälet att förarna, trots rådande bestämmelser inte vore tvungna att hålla en konstlat låg fart i de fall något högre fart inte vore oförsvarlig.